Idag kom jag att tänka på Robert Broberg. Det händer inte särskilt ofta kan jag försäkra, men idag hände det. Mest kom jag att tänka på den där vattenlåten, ni vet: Vatten, stan är full av vatten.

Hade Robert Broberg varit från Umeå hade den förmodligen handlat om björkar. Eller tyskar. För när sommaren står i farstun och väntar på att få göra sin bejublade entré, då kommer dom. Det hör liksom till. Tyskar gillar älgar och svenska trästugor målade i Falu rödfärg med vita knutar.

Nu har jag inte någonting emot tyskar, inte alls. Möjligen pratar dom ett av världens fulaste språk. Men när dessa hyfsat hetlevrade semestrande tyskar ska beblanda sig med Umeås övriga bilister blir det en kulturkrock. Umeås trafikanter är ett ämne för sig, söndagsbilister som är rädda för att komma fram. Det finns inget flyt och därmed blir semestrande, älgjagande tyskar frustrerade kan jag tänka mig.

När jag sitter i bilen och en bil helt plötsligt kastar sig in i rondellen framför mig ser jag den tyska registreringsskylten blixtra till framför mina ögon när jag ställer mig på bromsen.

Danskjävlar, säger jag. Sen kommer jag på att det är en tysk reg-skylt.

Förlåt Danmark.

Tyskar - stan är full av tyskar.